Under oktober 2018 kom det lite ny och spännande forskning om lärplattor och appar i förskolan och bakom doktorsavhandlingen Barns och lärares aktiviteter med datorplattor och appar i förskolan står Malin Nilsen, som tidigare skrivit denna avhandling om Barns användning av datorplattor i förskolan som utkom under 2014.
Du hittar doktorsavhandlingen Barns och lärares aktiviteter med datorplattor och appar i förskolan i sin helhet här. http://hdl.handle.net/2077/57483
Det Nilsen undersöker är vilka typer av aktiviteter som utvecklas när förskolebarn och pedagoger interagerar med hjälp av lärplattor och appar. Hur de olika verktygen används och vilka pedagogiska konsekvenser användandet får. Bland annat belyser hon att pedagoger och barn har olika perspektiv på de digitala aktiviteter som genomförs och att det är svårt för pedagogerna att tillsammans med barnen att skapa en ”gemensam förståelse” om vad det tänkta syftet kring aktiviteten är.
…barnen och lärarna har olika perspektiv på hur spelet bör användas: barnen engagerar sig i spelet som ett spel och lärarna försöker engagera barnen i en dialog där de tar utgångspunkt i spelet som ett medium för lärande. Barns och lärares skilda perspektiv kan inverka på hur barn deltar i pedagogiska aktiviteter med appar och även minska chansen för ett visst lärande. (Nilsen, 2018, sid.42)
Nilsen menar att det finns ett stort behov av att kritiskt diskutera hur digital teknik används i förskolan och hur pedagogens roll kan stärkas. De flesta förskolor har den digitala teknik som behövs för ett bra digitalt arbete men många av pedagogerna saknar både kunskaper kring och möjligheter att få fortutbildning och stöd i sitt arbete. Att fokus ofta ligger på hårdvaror, teknikprylar och appar än på den vetenskapliga grund och den beprövade erfarenhet som förskollärarna och dess kompetens skall baseras på.
Nilsen beskriver också att de appar vi använder i förskolan ofta är generellt dåliga ur en undervisningssynpunkt. Att vi ofta har spelappar designade för att spela eller underhålla genom enkel ”dra och släpp-teknik” och att de leder till att barnen testar sig fram i spelet och kommer vidare utan att egentligen ha förstått eller lärt sig. Att de spel som tillhandahålls ofta är olika typer av exempelvis memory eller pussel och att de ersätter förskolans analoga spel istället för att komplettera samt att barnen visar mindre intresse av samspel och interaktion med varandra då de spelar det digitala spelet till skillnad mot det analoga.
Jag har än så länge bara skummat igenom avhandlingen, men det jag läst känns väl värt att delge er andra och jag kan verkligen rekommendera er att läsa!
Referens
Nilsen Malin, Barns och lärares aktiviteter med datorplattor och appar i förskolan, (2018) Göteborgs universitet, http://hdl.handle.net/2077/57483
Veras digitala verktyg 